Jamlikhalsa

Jämlik hälsa – vad säger forskningen?

Alla människor i vårt samhälle har rätt till lika förutsättningar för en jämlik hälsa. Man ska främja en god hälsa och förebygga sjukdomar för hela befolkningen. Det innebär att hälsan ska vara lika god för alla samhällsklasser och samhällsgrupper i Sverige. Ändå pekar forskningen på en tydlig ojämlikhet i hälsa bland utsatta grupper i de lägre samhällsklasserna i landet.

Hälsa och samhälle

Folkhälsopolitiken utgår från att alla människor i samhället ska kunna ha rätt till en jämlik hälsa. Det innebär att man lägger resurser både på hälsofrämjande åtgärder och på problemlösning för ett likvärdigt vårdprogram över hela landet. Man arbetar aktivt för att motverka diskriminering och ojämlikhet inom vården och för att ge förutsättningar för en god hälsa för alla människor.

Dock finns det studier som visar på att människor i de lägre samhällsklasserna mår sämre både fysiskt och psykiskt än de övriga befolkningsgrupperna. Allra mest påverkas personer i särskild utsatta situationer – exempelvis: migranter, personer med nedsatt funktionsförmåga, nationella minoriteter och arbetslösa. Eftersom det finns ett starkt samband mellan ensamhet och social ohälsa drabbas många arbetslösa av svåra depressioner och andra psykiska problem.

Ojämlikhet i hälsa

Jämlika livsvillkor är en viktig förutsättning för en jämlik hälsa. De lägre samhällsklasserna i Sverige är därför extra utsatta för missförhållanden med dålig ekonomi, sämre livsvanor och psykiska besvär. Generellt finns det stora skillnader i människors livslängd mellan olika samhällsklasser där vissa folkgrupper löper en större risk att drabbas av diverse sjukdomar och dö i förtid.
Framför allt råder det stora skillnader i psykisk ohälsa bland människor i de lägre samhällsklasserna. Läs rapporten ojämlikheter i psykisk hälsa från Folkhälsomyndigheten. I rapporten avhandlas ojämlikheten utifrån kön, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ursprung och socioekonomisk position.
Ojämlikhet i hälsa gäller även kroppsliga funktioner så som diverse sjukdomar och dålig munhälsa. Margareta Rämgård, som arbetar inom vårdvetenskap, har i sina avhandlingar skrivit både om dålig munhälsa bland människor i lägre samhällsklasser och den psykiska ohälsan bland äldre människor i utsatta områden.

Jämlik hälsa – Myndigheter

Arbetet med att stärka folkhälsan och ge förutsättningar för en jämlik hälsa hela samhället bedrivs av olika myndigheter. Till en viss del är det Folkhälsomyndigheten som har ett övergripande ansvar för folkhälsopolitiken. Det gäller sådana områden som alkohol, droger, spel, tobak och hiv/aids. Däremot finns det andra aspekter som berör folkhälsan och som bidrar till hälsofrämjandet. Detta kan till exempel vara arbetsmarknad, arbetsliv, demokrati, social omsorg och utbildning. För alla dessa områden finns det egna myndigheter med ett bärande verksamhetsansvar. Läs mer om myndigheter med koppling till folkhälsopolitiken.