Dock finns det studier som visar på att människor i de lägre samhällsklasserna mår sämre både fysiskt och psykiskt än de övriga befolkningsgrupperna. Allra mest påverkas personer i särskild utsatta situationer – exempelvis: migranter, personer med nedsatt funktionsförmåga, nationella minoriteter och arbetslösa. Eftersom det finns ett starkt samband mellan ensamhet och social ohälsa drabbas många arbetslösa av svåra depressioner och andra psykiska problem.
Framför allt råder det stora skillnader i psykisk ohälsa bland människor i de lägre samhällsklasserna. Läs rapporten ojämlikheter i psykisk hälsa från Folkhälsomyndigheten. I rapporten avhandlas ojämlikheten utifrån kön, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ursprung och socioekonomisk position.
Arbetet med att stärka folkhälsan och ge förutsättningar för en jämlik hälsa hela samhället bedrivs av olika myndigheter. Till en viss del är det Folkhälsomyndigheten som har ett övergripande ansvar för folkhälsopolitiken. Det gäller sådana områden som alkohol, droger, spel, tobak och hiv/aids. Däremot finns det andra aspekter som berör folkhälsan och som bidrar till hälsofrämjandet. Detta kan till exempel vara arbetsmarknad, arbetsliv, demokrati, social omsorg och utbildning. För alla dessa områden finns det egna myndigheter med ett bärande verksamhetsansvar. Läs mer om myndigheter med koppling till folkhälsopolitiken.